Det här var ett riktigt bra program. Repris 10/9 och finns på SvT PLAY.
DN:s Tomas Lisinski skriver om det såhär:
'"Mitt huvud är en torktumlare" där flera vitt skilda personer som fått diagnosen adhd berättar om sin tillvaro. Om svårigheten att organisera tillvaron. Om koncentrationsproblem. Om oförmågan att prioritera.
Det handlar här om vuxna människor som ofta fått sin adhd-diagnos sent i livet. Förhoppningsvis inte för sent, för symtomen har regelmässigt visat sig redan i barndomen, utan att de vuxna som borde ha reagerat gjort det.
Men varför ska vi som är "normala" över huvud taget engagera oss i ämnet?
Tja, vi kanske kan förstå vår omvärld lite bättre. Inte döma andra så snabbt. Vi kanske till och med kan bli lite bättre människor. Det är vad kunskap kan göra med folk. Kunskap slår det mesta.
Pelle Fosshaug heter en av Sveriges mest kända bandyspelare. Han har bland annat tagit VM-guld i bandy.
Vad arg man har blivit på den mannen, svurit ve och förbannelse över hans våldsamma utbrott mot domare, ledare och andra spelare på bandyplanen. Han har betett sig som en bortskämd snorvalp.
Så har åtminstone jag tänkt. Flera gånger.
I entimmesdokumentären "Mitt huvud är en torktumlare" har upphovsmakarna Gunilla Wirström och Mats Jonstam valt ett brett perspektiv. Flera till synes helt olika människor, från kriminella till framgångsrika yrkesmänniskor, får berätta hur det är att leva med adhd.
DET ÄR SLÅENDE hur ofta de själva sett sina problem tidigt i livet, ofta redan på dagis eller i småskolan. Genomgående är också att de då, som maktlösa barn, nästan aldrig fått någon hjälp eller mött någon förståelse från vuxenvärlden. Skolan har oftast varit ett helvete för dem. Kamraterna har inte velat leka med dem, och lärarna har inte begripit sig på dem.
- Ända sedan jag var liten har jag haft svårt att koncentrera mig. Min mor tog mig till läkaren, som sa att jag var överenergisk, berättar Pelle Fosshaug i programmet.
- När jag blir utsatt för oförrätter blir jag som tokig, fortsätter han.
Efter att ha gått igenom diverse tester är Pelle Fosshaugs diagnos klar: han lider av adhd, vilket egentligen inte förvånar honom. Nu måste han bestämma sig för vad han ska göra med den kunskapen.
ENLIGT EXPERTISEN finns adhd i alla kulturer och inom alla samhällsklasser. Också slutsatsen verkar vara generell: Avgörande för hur det ska gå i livet är att man tidigt får känna att man duger."
Klokt. Avgörande för hur det ska gå i livet är att man tidigt får känna att man duger. För ADHD-ungar precis som för varenda "vanlig" och eller på annat sätt "ovanlig" unge.
